VISE MINISTRU JUSTISA ENKONTRU IHA KONSELLU MINISTRUS


Komunikadu Imprensa

Sorumutuk Konsellu Ministrus nian iha loron 3 fulan-maiu tinan 2023
Konsellu Ministrus hala'o sorumutuk iha Palásiu Governu, Dili no aprova projetu Rezolusaun Governu nian, ne'ebé aprezenta husi Ministru Turizmu, Komérsiu no Indústria, kona-ba alterasaun dahuluk ba Estatutu Komisaun Nasionál ba Fasilitasaun Komérsiu (CONFAC – Sigla iha lian portugeza), ne'ebé aprova husi Rezolusaun Governu nian n. 6/2016, loron 17 fulan-fevereiru.
Alterasaun ba Estatutu CONFAC nian ida-ne'e ho ninia objetivu atu hadi'a, dinamiza no akompaña implementasaun ba prosedimentu sira ne'ebé relasiona ho fasilitasaun komérsiu tuir regra sira husi Organizasaun Mundiál Komérsiu (OMK) no husi Asosiasaun Nasoins Sudeste Aziátiku (ASEAN) nian.
Aprova mós projetu Dekretu Governu nian rua, ne'ebé aprezenta husi Vise-Primeiru-Ministru no Ministru Planu no Ordenamentu, kona-ba Planu Munisipál ba Ordenamentu Territóriu (PMOT) husi Bobonaru no Ermera.
Planu Munisipál ba Ordenamentu Territóriu (PMOT) hosi Bobonaru no Ermera ho  ninia objetivu atu estabelese estratéjia dezenvolvimentu territoriál no polítika munisipál ba ordenamentu territóriu no urbanizmu, nune'e mós define regra sira kona-ba okupasaun, uzu no transformasaun rai no kritériu sira ne'ebé atu utiliza iha ezekusaun Planu sira ne'e nian, hodi garante jestaun ne'ebé tau ona iha programa territóriu munisipál husi entidade administrativa lokál sira, kona-ba lejizlasaun ne'ebé vigora hela, ho uzu no kostume lokál sira.

Planu hirak-ne'e sai hanesan objetu ba paresér favoravel hosi Komisaun Konsultiva, ne'ebé akompaña elaborasaun ba planu sira. Kumpre mós formalidade hotu-hotu ne'ebé ezije husi Dekretu-Lei n. 35/2021, loron 29 fulan-dezembru, ne'ebé aprova instrumentu sira kona-ba planeamentu territoriál.
Ikusliu, aprova mós projetu Rezolusaun Governu nian, ne'ebé aprezenta husi Vise-Primeiru-Ministru no Ministru Planu no Ordenamentu, kona-ba Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Reajustadu.
Ho diploma ida-ne’e, Governu deside:
1. Aprova servisu sira hosi Komisaun Interministeriál ba Reajustamentu Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu 2011 – 2030 nian, ne'ebé sei hanaran Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Reajustadu ba tinan 2023-2038.
2. Husu aprovasaun, hosi Parlamentu Nasionál kona-ba Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Reajustadu, ne'ebé hatuur iha aneksu hosi Rezolusaun ida-ne'e no nu'udar parte ne'ebé integrante.
3. Rekomenda ba Governu tuirmai, atu hahú prosesu aprovasaun ba Lei Enkuadramentu Planeamentu Estratéjiku nian, ho objetivu atu kria enkuadramentu estruturadu ba opsaun estratéjika hotu-hotu, nune'e mós atu promove implementasaun ba Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Reajustadu ba tinan 2023 – 2038, ne'ebé planu ne’e vinkula entidade hotu-hotu setór públiku nian no, iha medida balun, husi setór privadu no kooperativu sira.
4. Rekomenda hodi institusionaliza ezersísiu planeamentu estratéjiku integradu nian, ba longu prazu no médiu prazu, no elabora estudu apoiu atu adapta nafatin hosi planu ida-ne'e, ho karakterístika no nesesidade interna sira nasaun nian.
5. Rekomenda atu konsolida medida estratéjika sira ne’ebé adota ona no rezultadu sira ne'ebé prevee ona iha Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Reajustadu, ho informasaun sira ne'ebé iha relatóriu Sensus tinan 2022 nian. REMATA 

Arcanjo Viana das Neves
Media Gabinete Vice Ministru Justisa